 |
| Amir Hadziahmetovic har gjort en rejäl resa. |
Under 1990-talet levde Amir Hadziahmetovic i Sarajevo, Bosnien, när
han bestämde sig för att ge sig ut och se världen.
Så han sålde bilen, tog ut alla
sina besparingar och köpte en helårsbiljett med flyg och for så genom Europa, Mellanöstern och flera andra länder. När han befann sig i Egypten utbröt oroligheterna i
forna Jugoslavien.
- Min mamma och pappa var kvar i landet och
de sa till mig att inte komma tillbaka till Bosnien, berättar Amir.
Så han flög till Prag för det var det närmaste Amir kunde komma sitt hemland då. Där tog han tåget till dåvarande Tjeckoslovakien.
- Jag hamnade i staden Poprad och frågade folk
jag mötte om billig övernattning då någon tipsade mig om Esperanto Vandrarhem,
säger Amir.
Amir tog in där för de pengar han fortfarande hade
kvar och blev kvar i tre månader.
- När det kom en grupp från Mongoliet för
att gå en kurs i esperanto så ville jag också lära mig det, säger Amir. Jag
fanns ju på plats så varför inte!
Han gick två intensivkurser en sommar och talar
fortfarande språket och deltar flitigt i möten och konferenser.
Landet delas
År 1992 skulle Tjeckoslovakien också delas och
situationen blev ohållbar för Amir och han åkte vidare till Belgien där han
hade vänner. På flygplatsen blev Amir dock stoppad trots att han hade giltig flygbiljett.
- Reglerna hade blivit ändrade under tiden
som jag rest runt i världen och nu krävde Belgien plötsligt visa, förklarar
Amir.
Någon sådan hade han inte så han ringde runt till
olika ambassader för att höra om det fanns något land som inte krävde visa av
honom.
- Det blev faktiskt Danmark som kunde ta
emot mig, säger han.
Sedan var de så vänliga på en resebyrå att han fick
byta sin flygbiljett mot en dansk.
Väl i Danmark ville han få dit föräldrarna också och
genom kontakter lyckades han få ett garanti brev för dem. Efter en del turer
lyckades så far och mor också lämna Bosnien.
- De kommer hit fortfarande då och då för
nu när det är mer ordnat i Bosnien så kan de bo där igen, säger Amir.
Sedan drygt tio år lever Amir i Köpehamn och har ett
bra arbete inom IT säkerhet. På fritiden spelar han musik och sjunger.
- När jag skulle spela koncert för några blinda
barn i Polen så träffade jag min fru där, berättar han.
Efter några omgångar av resande mellan hennes land
och hans bestämde de sig för att leva tillsammans och i skrivandets stund så
väntar de sitt första barn.
Vi på bloggen har träffat Amir tidigare vid några
tillfällen och han visste att undertecknad hade en del att ordna kring sin bil
och det mindes han och frågade intreserat hur det hade gått!
Nu hoppas vi att allt går väl för denne ödmjuke och
hjälpsamme man och hans lilla familj och att vi snart får veta vad babyn ska
heta!
Vill du veta mer om Amir och hans musik grupp så kan
du gå in på esperantodesperado.dk
